×
Att hålla koll på leveranser när de passerar genom tullområden och hamnar innebär att hantera över 14 tusen olika regler runt om i världen. Enligt aktuella studier som undersöker problem inom internationell frakt sker ungefär två tredjedelar av alla förseningar på grund av att dokumenten inte stämmer överens vid gränserna. Situationen blir ännu mer komplicerad i regioner där infrastrukturen inte är lika välutvecklad. Ungefär fyrtio procent av de länder som betraktas som tillväxtmarknader har helt enkelt inga ordentliga system för att spåra vad som går in och ut ur deras hamnar. Detta skapar stora synlighetsproblem för företag som försöker övervaka var deras varor faktiskt befinner sig under transporten.
Realtidsspårning med uppdateringar med mindre än 30 minuters intervall minskar lagerhållningskostnader med 18 %. Fullständig synlighet i leveranser gör att företag proaktivt kan omdirigera transporter runt geopolitiska störningar, optimera containerutnyttjande med 22 % och minska förluster p.g.a. godsstöld med 740 000 USD per år.
De senaste GPS-systemen, tillsammans med RFID-teknik och Internet of Things-enheter, förändrar hur vi spårar gods runt om i världen. Dessa GPS-enheter kan nu fastställa positioner med en noggrannhet på bara några få millimeter, vilket är ganska imponerande. På samma gång gör de små RFID-taggarna det möjligt att automatiskt skanna hela inventarier när fartyg anländer till hamnar eller gods rör sig genom lager. Och sedan finns det IoT-sensorer som faktiskt övervakar vad som sker inuti containrar under transport. De övervakar till exempel temperaturförändringar inom ett halvt grad Celsius och håller koll på fuktighetsnivåer också. Enligt senaste resultat från Logistics Innovation Report, som publicerades förra året, såg företag som antagit denna teknik sina leveransförseningar minska med nästan hälften jämfört med gamla manuella metoder. När alla dessa teknologier fungerar tillsammans skapar de i princip en kontinuerlig digital spårning som följer produkter över internationella gränser. Det har också minskat tullbearbetningstider avsevärt, ibland upp till trettio procent enligt branschexperter.
Smartra containrar som drivs av IoT-teknik kan automatiskt justera sitt inre klimat för känsliga gods. När det gäller läkemedel larmar inbyggda sensorer om temperaturen överskrider säkra nivåer, vilket förhindrar förluster på grund av skadade produkter – en kostnad som uppskattas till cirka sjuhundrafyrtio tusen dollar per år enligt Ponemon-forskning från förra året. Sjöfartsföretag har sett en minskning med ungefär tolv procent när det gäller försäkringsanspråk kopplade till gods som fördärvats under transport. Och låt oss inte glömma bort fuktregleringen som fungerar dygnet runt – den förhindrar rost på metalldelar som skickas överseas och sparar cirka tolv miljoner dollar värda industriella anläggningar varje år, enbart på de långa sjöresorna mellan kontinenterna.
Moderna hybridspårningslösningar kombinerar GPS-signaler med anslutningar till mobilnät när fartyg befinner sig nära städer, medan de förlitar sig på satelliter över öppna hav och frusna regioner som Arktis. Ta de norra sjövägarna som exempel – de är kraftigt beroende av satelliter i låga omloppsbaner runt jorden för att kunna leverera positionsuppdateringar varje några sekunder. De flesta stora företag rapporterar en tillförlitlighet på cirka 99 % i områden där mobilnätet försvinner, tack vare smarta system som automatiskt växlar mellan olika nätverk. Det innebär att lastfartyg fortfarande kan spåras utan avbrott även när hamnar i Sydostasien stängs ner på grund av kraftiga regn under monsunmånaderna.
Medan IoT-enheter i industriell klass erbjuder militärstandard för hållbarhet, överstiger ofta deras kostnad på 120–450 USD per enhet budgeten för högvolymsförsländningar. Många operatörer använder nu "betala-per-res"-sensorer som kostar 3–8 USD per containerväg, vilket minskar kapitalutgifter med 65 % utan att offra kritiska dataströmmar för temperatur eller geolokalisering.
Teknik för realtidspositionering över sjö, luft och land transporter löser slutligen ett stort problem för globala fraktbolag – de irriterande blinda fläckarna när gods flyttas från en transporttyp till en annan. Dessa dagar samarbetar smarta IoT-enheter och GPS-system för att hålla koll på varor under färd mellan fartyg, flygplan och lastbilar, vilket ger en tydligare bild av var allt egentligen befinner sig. När containrar anländer till hamn med inbyggd GPS utlöser deras överföring till flygplan automatiska uppdateringar av fraktdokument, vilket minskar väntetiderna avsevärt. Enligt DHL:s senaste resultat från förra året hävdar vissa rapporter att detta minskar förseningar med cirka 40 procent jämfört med gamla pappersbaserade metoder.
Spårningsplattformar som täcker hela leveranskedjan samlar in information från GPS-enheter, RFID-taggar och olika IoT-sensorer så att företag kan hålla koll på containrar vart de än går. Enligt forskning publicerad av Gartner förra året minskade företag som implementerade denna spårningsteknik sina driftskostnader med cirka 27 procent, främst för att fartyg spenderade mindre tid utan aktivitet i hamnområden och kunde passera tull mycket snabbare än tidigare. En annan stor fördel är automatiska varningar när temperatur eller fuktighet går utanför gränserna inuti transportcontainrar. Detta är särskilt viktigt för exempelvis mediciner som kräver kallförvaring eller färskt livsmedel som transporteras mellan olika klimatområden där plötsliga förändringar kan förstöra hela partiet.
Ett stort elektronikföretag genomförde ett test år 2023 med smarta containrar som spårar transporter i realtid längs olika transportsätt från Shenzhen till LA, inklusive fartyg, plan och lastbilar. När systemet upptäckte en 12 timmars fördröjning vid hamnen som just då pågick, omdirigerades cirka 30 procent av dessa containrar till flygplan istället så att de fortfarande kunde nå sina leveransfönster. Som ett resultat sjönk antalet försenade leveranser med cirka 18 %, vilket är ganska imponerande med tanke på att kostnaderna i stort sett låg inom 5 % av den ursprungliga budgeten för hela operationen.
Gamla legacy-system tender att försvinna när containrar flyttas från en transportör till en annan, vilket skapar alla typer av spårningsproblem. Men nu ser vi hur blockkedjeteknologi tar steget in och håller koll på allt över olika transportföretag utan några luckor. Enligt en ny studie från McKinsey minskade företag som implementerat dessa nya system sina pappersfel med ungefär hälften, cirka 52 %, och de tidskrävande överlämningarna mellan transportörer blev snabbare också, vilket minskade inväntningstiderna med ungefär 22 % redan förra året. Vad som gör att detta fungerar så bra är att det finns standardiserade sätt för fraktbolag, flygbolag och lastbilschaufförer att kommunicera digitalt med varandra. Det innebär att information fortsätter att flöda smidigt genom leveranskedjan även om flera externa leverantörer är involverade vid olika etapper längs vägen.
Molnbaserade plattformar samlar alla dessa utspridda logistikdata till ett enda enkelt att använda instrumentbräda, vilket ger företag kontinuerlig synlighet på sina utlandsleveranser. Ta en titt på resultaten från Molnlogistikmarknadsrapporten 2024 till exempel. Dessa system kan faktiskt spåra var lasten befinner sig just nu, visa vad som händer med tullavvikling, och till och med övervaka temperatur- och fuktighetsnivåer samtidigt i över femton olika transportcenter. Inga fler jakter efter uppdateringar genom en oändlig mängd e-postmeddelanden eller kalkylbladshamn. Företag som använder dessa verktyg har sett en ganska markant minskning av förseningar – cirka 32 procent enligt Logistics Tech Quarterly förra året. Den största fördelen? Mindre frustration när man försöker ta reda på varför något ännu inte har kommit fram.
Moderna spårningssystem kombinerar GPS-positioner för containrar med alla typer av sensordata – temperaturmätningar, fuktighetsnivåer, till och med stötdetektering – och analyserar detta med ganska avancerade AI-algoritmer som upptäcker problem innan de blir stora bekymmer. Ta kylskåpsskickningar av sjömat till exempel: när temperaturen plötsligt stiger för mycket skickar dessa system automatiskt varningar så att logistikpersonal kan omdirigera gods till annan plats, oftast inom bara 2 till 4 timmar. Det är långt bättre än gamla metoder som enligt Maritime Tech Journal förra året tog nästan dubbelt så lång tid. Den riktiga fördelen är att människor istället för att dränkas i siffror och diagram faktiskt får användbar information som de kan agera direkt utifrån.
Molnsystem kan enkelt hantera massiva ökningar av fraktsändningar under upptagna perioder, ibland skala upp till tio gånger det normala. Men enligt ny forskning från Cloud Security Alliance (2024) oroar sig nästan sju av tio företag för var deras data lagras och hur säker den egentligen är. Den goda nyheten? Många moderna molnlösningar tar itu med dessa problem direkt. De har börjat bygga regionala datacenter i olika länder, införa starka krypteringsstandarder enligt AES-256 samt implementera rollbaserade åtkomstkontroller så att endast behöriga personer kan se känslig information. Dessa åtgärder hjälper företag att följa stränga regler som GDPR samtidigt som de behåller de viktiga funktionerna för realtidsövervakning som logistikchefer är beroende av dag efter dag.
Dagens spårningssystem skickar automatiska uppdateringar när fördröjningar varar mer än 24 timmar, när rutter avviker mer än 5 procent från den planerade, eller när det uppstår problem med att passera tullen. Att få dessa varningar ger företag tid att till exempel ändra var varor ska skickas, justera arbetsscheman eller förbereda dokumentation i förväg. Enligt en rapport om logistikeffektivitet från förra året minskar denna proaktiva metod fördröjningar med cirka 32 % jämfört med att endast övervaka manuellt. Vissa av de bättre systemen analyserar faktiskt historiska data över hur lång tid hamnar behöver för att godkänna leveranser och kombinerar den informationen med aktuella förhållanden. Detta hjälper till att identifiera potentiella trafikstockningar i hamnar även innan lasten anländer dit.
Behållare utrustade med sensorer tillsammans med GPS-spårade lastbilar ger fraktbolag aktuell information om väntetider vid hamnar, så att de kan skicka gods till mindre trängda terminaler vid behov. Ta till exempel vad som hände under förra årets torrtid i Panamakanalen – vissa företag använde realtidsdata om vattenstånd och lyckades spara cirka 740 miljoner dollar i förlorad tid genom att istället omdirigera sin asiatiska last avsedd för östkusten till hamnar på västkusten. När det gäller att uppfylla regler blir det också enklare eftersom automatiska uppdateringar hanterar tulldokumentation, vilket enligt senaste branschrapporter minskade antalet misslyckade kontroller med nästan 20 procent jämfört med tidigare år.
Dessa dagar kan maskininlärningsmodeller förutsäga problem i supply chain upp till två veckor eller en månad framåt genom att analysera saker som väderfenomen, politiska situationer världen över och hur transportörer presterat tidigare. Förra årets test visade också imponerande resultat – företag förlorade ungefär två tredjedelar mindre lättförfallande varor under orkaner eftersom AI föreslog andra transportsätt. Nya system på marknaden kommer faktiskt att aktiveras automatiskt och börja göra ändringar självständigt när vissa risker blir för höga. Tänk dig att det byter från lastbilar till fartyg eller hittar nya leverantörer utan att någon behöver ingripa manuellt först.
Blockchain-plattformar gör att företag kan dela känslig data säkert över hela leveranskedjan utan att avslöja affärshemligheter. Tillverkare kan samarbeta med fraktbolag och tullmyndigheter samtidigt som de skyddar sin proprietära information. Ta bilindustrin som exempel – en grupp leverantörer minskade de irriterande överlämningarna av leveranser med nästan hälften (cirka 41 %) förra året när de började använda standardiserade API:er för att spåra var leveranserna befann sig och vilket skick de var i under transporten. Vad som gör dessa blockchain-system särskilt värdefulla är deras inbyggda granskningsfunktion. Detta hjälper alla att hålla sig kompatibla med de ständigt föränderliga internationella handelsreglerna utan att behöva gå igenom pappershögar varje gång en inspektör dyker upp.
Övervakning av internationell logistik stöter på utmaningar såsom hantering av många olika tullregler, otillräcklig infrastruktur i tillväxtmarknader och begränsningar i äldre spårningssystem.
Realtidsövervakningstekniker som GPS, RFID och IoT-sensorer erbjuder exakt positionsövervakning, möjliggör automatiska uppdateringar och gör det möjligt att kontinuerligt övervaka miljöförhållanden inom containrar.
Molnbaserade plattformar centraliserar logistikdata, vilket möjliggör realtidsinsyn i leveranser, integrering med GPS och IoT för proaktiva insikter samt sömlös kommunikation mellan system i leveranskedjan.
Prediktiv analys och artificiell intelligens hjälper till att förutse och minska störningar i leveranskedjan genom att analysera mönster och trender, vilket möjliggör förebyggande omdirigering eller logistiska justeringar.
Blockchain säkerställer säker datadelning i leveranskedjor, minskar pappersarbetsfel, snabbar upp överlämning mellan transportörer och tillhandahåller revisionsloggar för regelverksenlighet.
