×
Hastigheten på flygfraktleveranser beror främst på tre huvudsaker: hur väl infrastrukturen är rustad (detta orsakar cirka 64% av alla förseningar), om flygbolag håller sina scheman och efterfrågeförändringar under olika årstider. Express tjänster lovar ganska snabb expediering, vanligtvis får de brådskande paket inom 24 till 48 timmar. Standard flygfrakt tar längre tid dock, cirka 3 till 7 dagar eftersom transporter måste konsolideras först. Framöver förväntas den globala flygfraktbranschen expandera med cirka 4,3% per år mellan 2023 och 2027. Denna tillväxt innebär att dessa faktorer kommer att bli ännu viktigare, särskilt för industrier där timing är avgörande, såsom vid transport av läkemedel eller reservdelar till bilar.
Godshantering vid nyckelhamnar i Asien och Europa tog cirka 18 procent längre tid 2023 jämfört med innan pandemin. När det gäller Afrikas huvudsakliga logistikcenter visar nyliga studier från 2024 att omkring en tredjedel av alla planerade fraktflyg drabbas av förseningar på marken som varar över fyra timmar. De främsta problemen där verkar vara föråldrade kylaggregat och användning av pappersbaserade dokument i stället för digitala system. Situationen förvärras under högsäsong. Bara i december förra året försökte fraktbolag lasta 23 procent fler varor på planen än det faktiska utrymme som fanns tillgängligt i passagerarkompartmenterna under kabinen. Detta skapade stora problem för logistikchefer som försökte hålla allt igång smidigt.
Topplogistikföretag vänder sig allt mer till maskininlärningsalgoritmer som i realtid spårar cirka 15 olika faktorer när de ska räkna ut optimala rutter. Väderprognoser spelar en stor roll här, särskilt de som är exakta inom ett fönster på 72 timmar. Bränslepriser svänger ständigt, så dessa system övervakar även dessa förändringar. De kontrollerar också om det finns lediga tider på alternativa flygplatser och om tullavslut redan har behandlats. All denna dataanalys gör en verklig skillnad. I genomsnitt avviker planen från sina planerade vägar cirka 37 % mindre än tidigare. Och detta översätts också till konkreta miljöfördelar – koldioxidutsläpp minskar ungefär 12 % per tonkilometer transporterat. Det anmärkningsvärda är att alla dessa förbättringar sker utan att påverka leveranstider som fortsätter att hållas strikt.
En nyligen rapport från World Customs Organization från 2023 visade att nästan 4 av 10 flygtransporter drabbas av tullförseningar, vilket i regel lägger till mellan 12 timmar och nästan två fulla dagar till leveranstiderna. International Air Transport Association noterade förra året att dessa förseningar skapar ökade lagerkostnader på cirka 15 till 20 procent för företag som väntar på sina varor. De mest irriterande problemen är pappersärenden som orsakar godkännandefrågor. I cirka sex av tio fall uppstår fel, till exempel med felaktiga HS-koder eller så försvinner helt enkelt de nödvändiga ursprungsdokumenten. Detta skapar stora huvudvärk för företag som är beroende av exakta leveranstider, särskilt för de som transporterar färskt jordbruk eller dyra elektronikvaror där tiden är avgörande.
För att minimera förseningar tillämpar de bästa leverantörerna tre beprövade strategier: att skicka digital dokumentation 72 timmar innan ankomst, utnyttja blockchainplattformar för säker, direktverifiering mellan parter och samarbeta med licensierade mäklare som uppnår 98 % godkännandegrader vid första granskning i högvolymkorridorer som EU-ASEAN.
Sju av tio logistikleverantörer rapporterar att efterlevnads kostnader har ökat 18–25% på grund av dubbelkontroller i flerjurisdiktionsskickningar (Global Trade Review, 2023). Även om smarta korridoravtal har minskat väntetider vid gränser med 40% i pilotprogram, är användningen ojämn – särskilt i Afrika och Sydamerika.
Internet of Things har blivit en spelväxlare för flygfragtoperationer dessa dagar. Enligt Logistics Tech Review från i fjol har leveransproblem minskat med cirka 34 % jämfört med gamla spårningsmetoder. Dessa små inbyggda sensorer fortsätter att skicka information om var paketen befinner sig, vilka temperaturer de utsätts för samt fuktnivåer. Den här kontinuerliga dataströmmen gör att logistikteam kan agera innan saker går fel medan varorna fortfarande färdas över kontinenter. Flygbolag som implementerat dessa smarta system såg sina hanteringsproblem minska med nästan 30 % tack vare dessa tidiga varningsflagg från förutsägande underhållsmeddelanden.
När IoT-sensorer kopplas till blockchain-teknik genererar de poster som inte kan ändras och som visar exakt vad som händer med godset vid varje stopp på vägen. Kombinationen löser några stora problem inom sjöfarten idag. För det första stoppar den falska dokumentation eftersom allt registreras i dessa decentraliserade journaler som ingen kan ändra. Och för det andra säkerställer den att företag följer reglerna eftersom temperaturerna loggas automatiskt under hela transporten – något som är särskilt viktigt när läkemedel ska transporteras. Vi har sett påtagliga förbättringar vid internationella hamnar där tulltjänstemän tidigare tillbringade timmar med att manuellt kontrollera pappershandlingar. Nu med digitala verifieringssystem på plats har hanteringstiderna minskat med cirka 40 procent på flera stora containerterminaler världen över.
Även om de största internationella flygplatserna har gjort stora framsteg, använder omkring sextio procent av de mindre regionala flygplatserna fortfarande gamla system från 90-talet. Skillnaden mellan dessa anläggningar skapar verkliga problem för paket som spåras digitalt men sedan hanteras manuellt på äldre flygplatser. Vi har sett fall där gods blir kvar mellan tolv och fyrtioåtta extra timmar på grund av denna missmatchning. De flesta moderniseringsprojekt idag koncentrerar sig på att integrera API:er som ett sätt att koppla samman digital spårning med traditionella manuella processer. Med detta tillvägagångssätt kan flygplatser uppgradera sina operationer gradvis istället för att behöva ersätta allt på en gång, vilket skulle vara både kostsamt och störande för den dagliga verksamheten.
Påverkan från stora ekonomiska krafter och förändrade handelsflöden på hur mycket lastutrymme flygbolag allokerar och vilka priser de tar är ganska enkel. När ekonomin saktar ner producerar fabrikerna mindre varor och människor spenderar mindre pengar, vilket innebär att det helt enkelt finns mindre gods att transportera. Ta 2020 som exempel, när den globala handeln drabbades – enligt IATA:s data från förra året transporterade flygbolagen faktiskt cirka 15 % mindre gods än vanligt. Å andra sidan ser vi plötsliga ökningar i efterfrågan när industrier växer snabbt i utvecklingsregioner. Titta på Sydostasien nyligen där exporten av elektronikvaror sköt i höjden med 22 % jämfört med året innan, redan 2023. Problemet uppstår när olika delar av världen inte rör sig i samma ekonomiska riktning. Några stora asiatiska tillverkningscentrum har haft problem med sjunkande export, vilket skapat detta ojämna mönster av efterfrågan över olika regioner och gör det väldigt svårt att driva ett effektivt globalt transportsystem.
E-handelns framväxt förändrar hur mycket varor som transporteras med flyg. Vi tittar på cirka 25 % av alla detaljhandelsförsäljningar som sker online globalt år 2027. Kunder som handlar varor från andra länder vill ha sina paket mycket snabbare dessa dagar – cirka 30 % snabbare än före pandemin. Därför vänder sig många butiker till flygplan istället för fartyg för transport, även om det kostar mer. De största förändringarna sker inom branscher såsom medicin. Till exempel, när det gäller de dyra biologiska läkemedlen som kräver särskild hantering, transporteras nästan alla (cirka 85 %) med flyg eftersom de kräver strikt temperaturreglering under transporten. Det är ju förståeligt, eftersom ingen vill att deras livräddande medicin ska förstöras på en långsamt seglande båtresa.
Smart logistikföretag använder idag prediktiv analys som tittar på saker som sammansatta PMI-nummer, konsumenternas självtillit regionalt och svängningar i flygbränslepriser. Enligt forskning från McKinsey 2023 såg företag som faktiskt lade märke till dessa mätvärden att deras luftfraktavgifter sjönk med cirka 18 procent jämfört med de som bara reagerade efter att problem uppstått. De flesta branschledare justerar sina lastkapaciteter i realtid dessa dagar. Några toppspelare kommer att flytta så mycket som 40% av sitt tillgängliga luftfraktutrymme varje vecka beroende på vad marknaden kräver i varje given stund. Denna typ av flexibilitet gör all skillnad för att hantera oförutsägbara fraktbehov.
Infrastrukturernas beredskap, transportörernas efterlevnad av scheman och efterfrågans säsongsmässighet är nyckelfaktorer som påverkar transporttider för luftfrakt.
Tullavvik kan lägga till 12 timmar till nästan två fulla dagar till leveranstider, vilket kraftigt påverkar företag med tidskritiska uppgifter.
Teknologier som IoT, blockchain och maskininlärningsalgoritmer förbättrar effektiviteten i ruttoptimering, spårning och tullprocesser.
Ökningen av e-handel har lett till större efterfrågan på snabbare leveranser, vilket har flyttat fokus från sjö- till luftfrakt trots högre kostnader.
Express-luftfrakt erbjuder snabbare transporter (24-48 timmar) till högre kostnad, medan standardtjänster tar längre tid (3-7 dagar) och är mer kostnadseffektiva.
